måndag 27 januari 2014

Det tar tid för moln att bildas



Hon kunde inte sluta gråta. Hon skälvde i mina armar. Jag kunde ha sagt mycket, men just då visste jag att tystnaden var mera effektiv. Ibland är allt vi behöver någon som finns där, just då.

Det var en dag då jag helst själv skulle ha gråtit i någons armar. Jag var trött, hade jobbat väldigt långa arbetsdagar och vakat i två nätter eftersom jag inte hade frid i hjärtat. Det kändes som att jag var i en ständig bönekamp, och dessutom utbröt det slagsmål på arbetsplatsen – något som jag inte visserligen hade något att göra med, men man blir trött av att jobba i en så negativ atmosfär. Det var just den dagen jag traskade mot tågstationen efter ännu en 12 timmars arbetsdag, och bad till Gud att jag skulle få tala ut med någon. I samma stund ringer telefonen. En av mina vänner som jag lärt känna i Australien ringer. Jag hörde på hennes röst att allt inte var okej, så jag föreslog att jag skulle bjuda på middag.

  Jag som hoppats att få tala ut fick nu vara den som lyssnade, men jag tackar Herren för Hans nåd och att jag där och då kunde förmedla Hans kärlek till Hans trötta dotter. Det faktum att jag själv kände mig trött och tom bara bekräftade det att jag fungerade som ett verktyg eller en kanal för Herrens kärlek, jag gjorde inget i egen kraft. Vilken underbar förvissning, det handlar inte om min kraft!

  Flickan jag träffade är backpacker, och vi brukade jobba tillsammans. Jag hade inte träffat henne på en längre tid, och hon hade tyvärr blivit helt utan pengar på grund av ett dåligt jobb – och Sydney är en av världens dyraste städer att bo i. Hon hade lånat pengar av många vänner, men till slut fallit för prostitution för att betala hyran. Tyvärr är det inte alldeles ovanligt bland backpackers idag, speciellt i Kings Cross –området i centrala Sydney.
  Jag blev påmind om Jesus och hur han agerade när äktenskapsbryterskan fördes till honom. Vi minns alla hans välkända ord – ”den som är utan synd får kasta den första stenen”. Han kunde ha gett henne en moralpredikan. Han kunde ha sagt väldigt många saker. Jag kunde ha gjort detsamma nu. I den situationen var det dock bara en sak som behövde göras, och det var att visa kärlek. Jag bjöd henne på middag, och efter det gick vi till matbutiken och jag köpte några påsar mat åt henne. Det var som om något väcktes till liv i hennes ögon, och hon fick ny kraft. Vi gjorde också upp en konkret plan för hur hon skulle ta sig vidare, och jag lovade att stöda henne i den processen.

  Trots att jag själv var trött så var detta en upplevelse som gav även mig ny kraft.  Det är en glädje att tjäna Herren, inte en börda! Visst behövde jag själv ännu få tala ut med någon, att tjäna Gud betyder inte att vi förnekar våra egna behov, men det betyder att vi älskar andra som oss själva och är snabba att bära någon annans bördor. 

  För övrigt känns det som om tiden nästan flyger. Jag har bara 55 dagar kvar i Australien, och sedan börjar min långa hemresa. LÄNGTAR efter Finland, ber för Finland, profeterar över Finland och ser så fram emot att få se vad Herren förberett. Den 30.4 landar planet i Helsingfors, och det är minsann något jag väntar på.
   Några av er har frågat mig något som jag själv också funderat på. ”Vad är betydelsen av din tid i Australien?”. Tro mig, jag har frågat Gud säkert 70 gånger exakt vad det var Han ville göra när Han tog mig hit. Jag är nästan förvånad att Gud svarat, för oftast svarar Gud inte när vi frågar ”Varför?”. Orsaken till att Han inte svarar då är att hela processen kanske skulle mista sin betydelse om vi i förväg fick veta Guds syfte. I detta fall har Gud dock svarat – men aningen hemlighetsfullt förstås, sådär som Gud oftast gör...

  Det första svaret jag fick var en vitlök. Det var en stor lök, men den saknade några klyftor. Gud sade att jag behöver få några klyftor till innan löken är hel. Jag levde en tid på det ordet, men sedan slog min mänskliga nyfikenhet till, och jag ville veta mera. ”Gud, VARFÖR ledde du mig hit?”. Jag har också frågat det flera gånger då det varit tufft. Visst kom jag för att få vara med min syster och hennes två barn, men jag visste att Gud också hade något annat syfte. En dag kom svaret. 1 Kungaboken 18:41-46.

  Jag vet inte om jag riktigt kan klä i ord det Herren förmedlat via detta bibelord, för det är så stort och mångfacetterat för mig, och innehåller så mycket av min egen kallelse. Innehållet är i varje fall den, att Elia stiger upp på Karmels topp för att be. Han hade bett att det inte skulle regna, och det regnade inte på tre år och sex månader i landet (kolla 1 Kungaboken 17:1 --> eller mera enkelt Jak 5:18). Nu sade han att han hörde bruset av regn. Vilka underbara ord. Tänk att höra bruset av regn efter mer än tre år av torka. Vidare ger dessa ord mig kalla kårar, för de har en alldeles specifik, profetisk betydelse när det gäller väckelse. Mera om det en annan gång...
  Elia hör bruset av regn innan några som helst moln syns. Han hör alltså regnet i anden innan han ser det i det fysiska, precis som en man med profetisk gåva ska göra. Då slår han sig ner och ber. Detta är en av mina stora förebilder när det kommer till bön, och jag hoppas och ber att jag en dag får undervisa om bön utifrån detta bibelställe. Elia ber innan han ser regnet. Han sänder ut en spejare för att se om det syns några moln, men han gör det inte bara en gång. Uthålligt upprepar han detta, ända tills tjänaren den sjunde gången ser ett litet moln över havet. Snart föll ett kraftigt regn.

  Detta är alltså alldeles kort vad som sker i bibeltexten som Gud gång på gång fört mig tillbaka till. Med sin kärleksfulla, ljumma röst viskade han sedan i mitt öra...

 Det tar tid för moln att bildas.

Jag hörde det andliga regnet redan i Kenya. Jag trodde jag var färdig att rusa hem och börja predika, men Herren ville ännu förbereda mig. Det behövdes och behövs en böneperiod, för det tar en tid för moln att bildas. Jag får kalla kårar av dessa ord, och jag har lust att hoppa upp ur sängen och dansa, lovsjunga, profetera och tala ut Herrens alla löften för REGNET ÄR PÅ VÄG. VÄCKELSEN ÄR SNART HÄR! En liten stund till ska vi vänta. En liten stund till, och den tiden ska vi ta vara på och spendera i våra bönekammare, förbereda oss själva och också be för vårt folk. 

Det tar tid för moln att bildas, men jag hör bruset redan. Hör du det med?
 

fredag 3 januari 2014

Feedback på feedback


1. Gud helar inte mera idag.

2. Gud kommer inte att använda dig, du är ingen apostel.

3. Du får inte predika om du inte studerat teologi och blivit prästvigd.

4. Kyrkan bör acceptera vigsel av homosexuella.

5. Vi ska inte välsigna Israel.

6. Gud vill inte välsigna dig ekonomiskt.

7. Gud vill inte ge dig framgång.

8. Tro inte att du är någon speciell person.

9. Bibeln kan inte appliceras till våra dagliga liv eftersom den skrivits för mer än 2000 år sedan.

10. Att säga sig höra Guds röst är skitsofreni.

11. Religiösa människor är dumma.

12. Du ska inte lura människor att tro på Gud.

13. Om du tror på Biblen ska du ju inte klippa håret vid tinningen.


Jag bestämde mig för att dela med mig en del av den respons jag fått på sistone. Några axplock hittas här ovan. Jag har väldigt frimodigt delat med mig min e-postadress, och gör det även nu – patrick.tiainen@hotmail.com. Fortsätt gärna ta kontakt om du vill göra det. Upplever ändå att det är lättare för mig att svara ”en gång för alla” på frågor som återkommer mycket frekvent, kanske jag senare bara kan hänvisa till detta inlägg. I och för sig behöver jag inte hålla några försvarstal, utan vill bara visa att jag baserar min tro och mina åsikter endast på Bibeln.


1. Gud är Helaren – Jehova Rapha, 2 Mos 15:26. Det är ett av Hans Namn, och en egenskap som aldrig förändras. Om Gud förändras, vore Han då Gud mera? Vidare har Jesus dött både för dina synder och dina sjukdomar – Jes 53:5, 1 Pet 2:24. Under Jesu verksamma tid på jorden var helande en mycket central del av det Han gjorde – och Jesus är densamme igår, idag och i evighet. Heb 13:8. 

 

2. Först fastnar jag för detta med ”Gud vill inte använda dig”. Detta är rakt ut sagt falsk ödmjukhet som ger sig ut för att beröva Gud Hans allmakt att använda precis vem Han vill. Gud kan använda både dig och mig, vad Han är ute efter är ett villigt hjärta, inga mänskliga kvalifikationer. Kolla Ef 2:10, Joh 15:5, Ef 5:1 och Upp 22:12.
  Vidare finner jag det väldigt finurligt att man inte vågar se sig själv – eller någon annan – som apostel. För det första behöver man inte ha en apostolisk kallelse för att bli använd av Gud. Vidare kan man mycket väl, även i våra dagar, ha en apostolisk kallelse, Ef 4:11. Orsaken att vi finner detta ord så främmande är att vi ofta hör det bara i bibeltexter, och associerar det med lärjungarna. Det är ändå inte så att samma ”ämbete” inte skulle existrera även i dag. Vi har kanske blivit vana vid ett mera kyrkligt tänkande där vi talar om kyrkoherdar, präster och diakoner istället för apostlar, profeter, evangelister, pastorer och lärare, och försöker sätta lika med tecken mellan dessa två totalt olika ordgrupper. Det är ändå så att det femfaldiga ämbetet är fullt verksamt än idag, men ibland kan en bristfällig undervisning leda till att människor aldrig inser deras individuella kallelse – och då sänds aldrig evangelisten ut och profeten förblir tyst. Summa sumarum: du behöver inte vara apostel för att bli använd av Gud, och vidare är en apostolisk kallelse heller inget ”utomjordiskt".


3. Jag undrar just hur länge Petrus studerade vid Teologiska Fakulteten. Och hur var det med Jakob egentligen, kom han igenom tenten i kyrkohistoria? Nej, kära vänner, studier i teologi eller prästvigsel är inget (bibliskt) krav för att få predika. Visst är det bra att man är försiktig med vem man släpper fram i predikstolen, och utbildning är väldigt bra att sträva efter och bör uppmuntras till, men de får inte bli viktigare än Herrens kallelse och utrustning.


4. Äktenskapet är ingen kulturell grej. Kyrklig vigsel är ingen ”allemansrätt”. Kyrklig vigsel är vidare ingen tradition eller ritual. Äktenskapet är en institution som Gud instiftat så tidigt som i första Moseboken (kolla 1. Mos 2:18-25). Äktenskapet innehåller egentligen tre parter – Gud, mannen och kvinnan.  Äktenskapet är Guds byggnadsblock i samhället. I sitt Ord har Gud väldigt tydligt sagt att äktenskapet bör hållas heligt, och äktenskapet är mellan EN man och EN kvinna, Ef 5:23-33. För vidare information om ämnet hänvisar jag till 3. Mos 18:22, Rom 1:26-27 och 1 Kor 6:9.


5. Gud är inte ”ready and done with” Israel. Kyrkan har inte ersatt Israel, vi samexisterar som grenar i samma träd, Rom 11:16-36. Notera speciellt vers 18. Fel förhållningssätt till Israel och judarna kapar av våra rötter. Att förneka våra judiska rötter är som att förneka sitt efternamn! Det är vår uppgift och vårt ansvar att be för och välsigna Israel. Guds löften står FÖR EVIGT KVAR, och Gud välsignar den som välsignar Israel - 1 Mos 12:3. Vidare bör vi inse Israels nyckelposition när det gäller ändens tid och Jesu återkomst. En väckelse kommer ännu att äga rum i Israel, och slöjan kommer att tas av mångas ansikten. Det är vår uppgift att be fram den väckelsen.


6. Märkligt att människor ska bli så negativa när Gud vill välsigna dem! Visst, vi ska inte göra budskapet om Korset och den uppståndne Frälsaren till någon sorts framgångsteologi som framställer Gud som en pengamaskin. Ändå vill Gud oss väl – även ekonomiskt. Kolla 5. Mos 8:18, Mal 3:10, Jer 29:11, Fil 4:19, 2 Kor 9:8, Ps 1:3 osv... Ibland tycker jag att de som talar om välgång i negativ ton kunde spendera lite mera tid i 5 Mos 28:1-14. Ekonomisk välsignelse får inte bli ett självändamål, men vi får lita på att Gud välsignar oss ÄVEN ekonomiskt, och vi får tacka Honom för det!



7. Jag antar att jag blev lite väl ivrig i punkt 6 och behandlade framgång på samma gång med ekonomin... Det får så bli!



8. Jantelagen säger att jag inte är någon, Guds ord säger att jag är Hans älskade barn, köpt med Jesu dyrbara offerblod! Ödmjukhet är otroligt viktigt, men det är inte detsamma som att förneka sig själv och sitt värde i Honom som både skapat oss och köpt oss fria.



9. Jassåå. Hoppas inte det finns ett ”bäst före datum” på tyngdkraften också, skulle ju vara tråkigt om den plötsligt blev gammalmodig... Hela skriften är utandad av Gud, 2 Tim 3:16 och varken kan eller ska ändras. Upp 22:18-19, Matt 24:34, 5 Mos 4:2, Ords 30:5-6. Punkt.


10. Om de som hör Guds röst är skitsofrena så är nog en mycket stor del av världen skitsofren. Att höra Gud är något helt annat än att höra mystiska ekon eller oförklarliga läten. Att höra Gud är att höra Herden, och det är en röst som vi som Hans får känner igen (Joh 10:14).



11. Hänvisar direkt till 1 Kor 1:18-31 och Ords 9:10.


12. Jag kan inte ”lura någon att tro på Gud”. För det första kan man inte ”luras” när något är sant – det är som att säga ”lura inte något att tro på att jorden är rund”... För det andra är det endast den Helige Ande som kan överbevisa människor om Sanningen! Joh 16:8-11, Apg 2:37.

  

13. Detta med att inte klippa håret vid tinningen är något som visserligen hittas i Bibeln, 3 Mos 19:27, och det är en del av de 613 Mitzvot. Ortodoxa judar följer detta ännu idag. Att det inte gäller mig som kristen beror på att jag lever i det nya förbundet – vi har övergått från lag till nåd! Detta behandlas mycket noga i bl.a. Heb 8-9 och egentligen hela Romarbrevet (mycket bra stoff i Rom 6-8). Galaterbrevet fortsätter på temat ”frihet från lagen” och ger oss många svar.





Jag hoppas att jag kunnat ge ett någolunda svar på den feedbacken som kommit. Fortsätter gärna diskutera via e-post även i fortsättningen! Tack för att just DU läser och följer med, det är en glädje! Var rikt välsignad!
                                                                               
”But the Advocate, the Holy Spirit, whom the Father will send in my name, will teach you all things and will remind you of everything I have said to you”
(John 14:26)