Den mycket allmänna uppdateringen

Lovsången proklamerar Guds härlighet, och Hans närvaro är som en flod mitt ibland oss. En man ropar i tungor med stark röst, och omedelbart tolkar en annan från salens andra hörn. ”... For my righteousness will go before you, and my right hand be above you…” En äldre dam går med försiktiga steg fram till väggen, lyfter sina händer – och så börjar hon skaka. Hon vibrerar som av electricitet, och plötsligt hoppar hon upp! Den gamla damen springer runt hela kyrksalen som den spralligaste femåringen!

Så såg söndagens gudstjänst ut i kyrkan, Pentecostals of Sydney alltså. Guds närvaro var alldeles obeskrivlig! Vi hade en gästpredikant från Kalifornien, och han hade ett budskap också åt mig. Underbart när Gud talar direkt, och när Han dessutom bekräftar sitt budskap genom flera olika människor! Halleluja!

  För övrigt är allt väl, trots att det säkert är olagligt att inte uppdatera bloggen på såhär länge. För att ursäkta mig mig kan jag berätta att jag jobbat sex dagar i veckan, 11-14 timmars arbetsdagar, så jag har helt enkelt varit tvungen att skära bort allt extra. Men Gud är god och Han är min kraftkälla, och även de tungaste dagarna blir riktigt bra när man sjunger lovsånger för full hals. :)

  Nu har jag dock sagt upp mig, och inkommande fredag är min sista arbetsdag. Efter det blir det lite semester och kvalitetstid men syskonbarnen, och den 23.3 börjar jag hemresan. Den tar dock sin tid, eftersom jag reser via Nya Zeeland, Cook Islands, USA och London. Den 30.4 landar jag i Hfors, och huj vad jag ser fram emot det! När jag bokade biljetter sommaren 2012 visste jag bara att jag skulle till Kenya och Australien, men det blev billigare att köpa en världen runt –biljett, så därav har jag fått en hel del mellanlandningar. Det jag inte visste då var vad Gud hade planerat för varje etapp... På Cook Islands kommer jag att stanna en vecka på en YWAM-bas (YWAM = Youth With A Misision = Ungdom Med Uppgift), och tjäna där. När det gäller USA har jag blivit inbjuden till Healing Springs Church i Charlotte, och kommer att vara där i tio dagar. I London blir det Word of Faith Church och flera vänner dessutom. Spännande! Vilken nåd! Vilken stor Gud vi tjänar!

  Det ska bli skönt att sluta jobba, men inte bara för att jag slipper alltför tidiga väckningar och långa, svettiga dagar. Nu mer än någonsin behöver jag tid inför vår Himmelske Fader. Både kvalitet och kvantitet. Gud talar med en intesitet jag inte upplevt tidigare, och det känns som om jag lik Maria bara kunde sitta vid Hans fötter och lyssna. Han talar till mig om mitt liv, min relation till Honom, min kallelse. Han talar till mig om dem jag ber för. Han talar till mig om Finland. Tyvärr måste jag bekänna att jag inte spenderat tillräckligt tid på två med Gud, och det känns som att jag måste få vara ensam en hel dag, bara be och lovsjunga och vara i Hans närhet och lyssna till Hans röst. Åh vad jag ser fram emot det! Det tragikomiska är att Gud försöker nå mig i min brådskande vardag även via drömmar – om killen inte lyssnar annars så kanske han lyssnar då han sover... Förra veckan hade jag flera intressanta drömmar, som alla hade mycket relevanta budskap. I den ena mötte jag en ängel, som var omgiven av ett starkt ljussken. Jag föll ner till marken, men vågade fråga ”Är det dags?”. Ängeln svarade ”Snart. Mycket snart”. Följande natt mötte jag i drömmen en rabbin, som hade en lång undervisning åt mig. Han återgav fyra gamlatestamentliga under, och förklarade deras förhållande till Jesu under. Dessutom räknade han väldit invecklade matematiska grejer, och bevisade att vi närmar oss ett brytningsskede i världshistorien!

 Det börjar bli så spännande att sova att jag knappt kan vänta att sluta ögonen... Ibland gör jag dock det misstaget att jag på kvällen börjar be för Finland. Det är ett misstag av den orsaken att det inte blir något slut på det hela! Visioner, bibelord, löften och bilder. Jag får sitta med mitt bönehäfte och försöka skriva ner allt.

  Tänk att Han älskar oss, och väljer att använda oss i all vår mänskliga bristfällighet. Vilken nåd att få tjäna Skaparen, Herren! Viken nåd att få vara Hans barn! Vilken nåd att få gå fram i Hans Namn, och se alla fästen brytas och stängda dörrar öppnas!

  Nu är det hög tid för mig att gå och lägga mig, men jag hoppas jag hinner skriva något mera nyttigt inom några dagar. Tills det önskar jag DIG Guds rika välsignelse och segerkraft!

Snart. Mycket snart.

Dagens Facebook-status blev så långt att det istället får bli ett litet blogginlägg. Det är väl hög tid att bryta bloggtystnaden – och jag gör inte det med en visking. Tystnaden bryts av ett ryt från Juda Lejon!

Otaliga gånger har jag hört om väckelsen på 1970-talet. Starka möten, förvandlade liv och mäktiga profetior. Jag är tacksam att jag fått höra allt detta, för det är viktigt att veta vad Gud gjort förr: vi lär oss vissa mönster som Gud ofta följer när det gäller väckelse (vissa saker har upprepats så gott som alltid i alla stora väckelser som dokumenterats sedan urkyrkans tid). Trots det är det så att vi inte får bli för fästa vid det som gått. Så länge vi håller fast vid det förflutna kan vi inte välkomna det nya Gud vill göra och ge. Gud kommer inte att upprepa precis samma saker Han gjorde på 1970-talet - Han gör något helt nytt! DÄR har vi något vi kan prata om istället!

Samtidigt som jag fått höra om den förra stora väckelsen så har jag fått höra gamla profetior. Profetior som lovar en väckelse som skakar hela landet, en väckelse där Guds regn inte bara fuktar utan MÄTTAR marken!

Nu är det dags att sluta klänga fast vi det som en gång var. Gud gör något nytt, och det med fart. Ett av de bibelställen Gud otaliga gånger lett mig till när jag bett för Finland är Hesekiel 12:21-28. Skriver in texten nedan, men ersätter ordet Israel med Finland...

”Herrens ord kom till mig: Människa! Vad är det för ett talesätt ni har i Finland: Tiden går och inga syner slår in. Säg till dem: Så säger Herren Gud: Jag skall göra slut på det talesättet. Det skall aldrig mer brukas i Finland. Säg i stället till dem: Tiden är inne och alla syner blir verklighet. Inga falska syner och insmickrande spådomar skall längre finnas bland finländarna. Vilket ord jag, Herren, än uttalar kommer det att gå i uppfyllelse. Det kommer inte att dröja länge. I er egen tid, motsträviga folk, kommer jag att uttala mitt ord och låta det gå i uppfyllelse, säger Herren Gud.
Herrens ord kom till mig: Människa! Finländarna säger: ”Hans syn gäller en annan tid, det är om en avlägsen framtid han profeterar.” Säg till dem: Så säger Herren Gud: Det kommer inte att dröja länge förrän mitt ord, det ord jag uttalar, går i uppfyllelse, säger Herren Gud”

De profetior vi hört från förr kommer snart att uppfyllas – det kommer inte att dröja länge.

En ny generation, en ny stam som lovsjunger Juda Lamm. Människor blir frälsta i stora skaror, helanden blir vardag och de döda uppväcks till liv – tiden är inne och alla syner blir verklighet.

Korset i Finlands flagga får åter en ny mening och betydelse. Vilket ord jag, Herren, än uttalar kommer det att gå i uppfyllelse

Det dröjer inte länge. VARJE ord Herren talat kommer att gå i uppfyllelse. Den nya väckelsen blir stor, större än vi anat, och dess inverkan på hela samhället är något vi inte kan föreställa oss. Är vi redo? Är vi redo att stiga in i de uppgifterna Herren förberett för var och en av oss? Väckelse är något ljuvligt och himmelskt, men det kräver oerhörda mängder av trogna arbetare. Skörden som tas in måste tas hand om. Det kommer att finnas tusentals människor med stora behov, andliga småbarn som behöver kärlek och lärjungaträning. Är du redo?

Nu mer än någonsin är det dags att be, för det är verkligen inte länge mera. De första dropparna av Herrens regn faller snart över vårt kära hemland.

Det dröjer inte länge mera.