fredag 31 maj 2013

Ut ur båten!



Han tittade på vågorna. Vattnet såg mörkt och hotfullt ut. Det var ganska djupt såhär långt från stranden. Skulle han våga stiga ut ur båten? Han tittade på Jesus igen. Med blicken fastspänd vid Jesus förde han ena foten ut över vågorna, sänkte foten tills den nådde vattenytan. Försiktigt flyttade han över tyngden på den foten. Det bar!

Detta scenario har predikanter, lärare, präster och evangelister predikat över hur många gånger som helst. Frälsaren som kommer gående på vattnet fram till lärjungarnas båt, och hur Han kallar till sig Petrus, som också börjar gå på vattnet – ända tills han tvivlar och börjar sjunka. Av någon anledning är tyngdpunkten ofta just i dessa senare ord, den delen där Petrus börjar sjunka. Visst, det finns en otroligt kraftig poäng vi hittar där; så länge vi håller blicken fäst vid Jesus kan vi även gå på vattnet, vi ska inte fästa blicken på omständigheterna. Det jag ändå ofta upplevt är att slutsatsen blir ”bättre att stanna i båten så att du inte börjar sjunka”. Man får den känslan att om man stiger ut ur båten, vågar sig att börja gå på vattnet men sedan börjar sjunka så blir Jesus arg, och det skulle ha varit bättre att stanna i båten. Då blir det ju alldeles snedvridet!

  Precis som Jesus kallade ut Petrus ur båten så kallar Jesus oss ut ur våra bekvämlighetszoner. Det är bekvämt att besöka kyrkan en gång i veckan, nicka eller säga ”Amen” när predikanten söker efter bekräftelse – men inte låta budskapet få någon större inverkan. Varken inombords eller i våra gärningar. Guds vilja är att vi ska klamra fast vid varje ord som kommer från Hans mun och ”aktivera dem” i våra liv. Vi ska inte förbli Ordets hörare utan bli dess görare (Jak 1:22).
  Bekvämlighetszonen är den zon där vi är bekväma och inte behöver ta så mycket ställning till Ordet, utan kan förbli ganska passiva. När jag bodde i Karleby hade jag byggt upp en ganska bra bekvämlighetszon. Jag hade min lägenhet, församlingsgemenskap, cellgrupp, vänner, familj, hobbyn, vanor och rutiner... Visst, jag försökte jobba för Guds rike även hemma, men jag visste att för att jag ska stiga ut från min bekvämlighetszon så måste jag långt. Nu behöver det dock inte vara alls detsamma för dig, fråga Gud hur det ser ut i ditt fall. Kanske det gäller att berätta om Jesus åt någon arbetskamrat, familjemedlem eller studievän? Kanske gäller det att se över ditt sätt att använda pengar? I varje fall uppmuntrar och uppmanar jag dig att ta reda på hur din bekvömlighetszon ser ut, och bestäm dig för att göra regelbundna exkursioner utanför den! Det är UTANFÖR den zonen som miraklen sker! Vi kan inte gå på vattnet om vi inte stiger ut ur båten först.

  Det jag frågat mig många gånger på den senaste tiden är när kyrkan börjat ”producera” troende människor istället för lärjungar? Och tro inte att dessa två betyder samma sak. Den gropen kan jag varna dig för, för där har jag själv varit. En troende människa och en lärjunge är helt olika personer. En lärjunge har en mästare som han noggrannt följer med, en väldigt praktisk träning där lärjungen tar efter mästaren i allt för att sedan, efter en kort tid, utföra samma verk själv. Effektivt, praktiskt, kort träning och ut på fältet! Begreppet ”troende” avser ju endast att en person tror på något.
  Att vara troende tar oss till himlen, det tvivlar jag inte på. Men om vi inte blir lärjungar kan vi aldrig fullt ut stiga in i Guds planer för våra liv och vi kommer inte att fullborda det Han planerat för oss. Vem vill köra en rostig 80-tals Datsun om man istället kan köra en splitterny Mercedes? Ganska bristfällig bild förstås. Jag tror dock att vi ofta väljer den rostiga bilen istället för den nya för att vi tror att den nya bilen är till för ”speciella” människor. Nu kan du med gott samvete skrota den uppfattningen. I själva verket kan du skrota din Datsun – Gud har gett dig en Mercedes! Våga köra den!

  Djävulen ser oss som vi är. Han ser att när vi tror på Jesus så är vi som en soldat med maskingevär. För att ändå testa om vi vet vad vi håller på med så närmar han sig oss med sitt kvastskaft. När den onde slår oss med kvastskaftet blir vi rädda och springer undan, och den onde inser att vi inte har någon aning om hur vi ska andvända maskingeväret. I bästa fall försöker vi slå honom med vapnet, istället för att använda vapnets eldstyrka. Såhär lever alltför många kristna. De är rädda för den onde för de inser inte att de har det bästa vapnet som finns: Jesus. Namnet Jesus. Blodet som vittnar om Hans korsdöd och uppståndelse. Det andliga maskingeväret. Om du är en av dessa kristna vill jag uppmuntra dig: frukta inte demoner. Frukta Gud, då kommer demonerna att frukta dig!

 Och så dethär med att det finns ”speciella” människor som Gud sparar Mercedesen åt. Struntprat. Eller kanske inte, men poängen är snarare att just DU är speciell. Läs Psalm 139 så förstår du precis hur speciell du är i Guds ögon! Jag älskar den engelska versionen som säger ”I am fearfully and wonderfully made”. Hur underbart är inte det! Ordet ”fearfully” betyder ”med fruktan”. Det avser inte att Gud skapat mig så att små barn flyr när de ser mig för att de fylls av fruktan, utan betydelsen är att Gud haft fruktan i sitt hjärta när Han skapat mig. Varför? Han ville inte göra några misstag. Han skapade ju människan till skapelsens krona. Kronan skulle vara Guds avbild, och Han var väldigt noggrann med att göra ett perfekt jobb. Så nu kan du känna dig tillräckligt speciell hoppas jag. Dessutom gav Gud sin ende Son för DIG, och det säger väl något om hur speciell DU är i Hans ögon!

  Det är inte svårt att bli en lärjunge. Det gäller att tro, att vara redo att ge allt (läs t.ex. 1 Kungaboken 19:19-20 eller gärna hela sammanhanget om Elisa som blir Elias lärjunge) och ”härma”  Mästaren i allt (Ef 5:1). Allt vi behöver finns hos Gud, det gäller bara att ”ladda ner det” för att använda en term som passar in i vår digitala tidsålder. Om du installerar ett nytt program på din dator så gäller det att ladda ner programvaran. Du behöver inte hitta på något själv, det är bara att ladda ner! MEN. Nu kommer ett stort men. Var säker på att ladda ner hela programvaran – annars fungerar inte programmet felfritt. Vi kan inte ta en del av Bibeln och lämna bort en annan del. Vi lämnar gärna bort obevkäma saker som tionde (inte samma som kyrkskatt), fastande och helgelse. En bristfällig programvara kommer dock aldrig att fungera problemfritt.
 Däremot måste vi inse att när vi vill bli något så behövs alltid en personlig aktivering. Du blir inte en bil om du vistas en stund i bilstallet. På samma sätt blir du inte en lärjunge för att du sitter en stund i kyrkan. Förstå mig inte fel, det är bra att gå till kyrkan, men det räcker inte om vi vill bli lärjungar, vilket borde vara naturligt när vi tror på Jesus. Det är en process där vi måste ta tid tillsammans med Gud, och både kvaliteten och kvantiteten av tiden måste vara tillräcklig. Vi behöver läsa Gudsordet så att vårt tänkande förnyas (Rom 12:2), be, lovsjunga och bara vara stilla inför Gud. Ta tid tillsammans med Honom, lyssna till Hans ljuva röst. Och sedan ska vi göra det Han säger. Stiga ut ur bekvämlighetszonen. 

 Även här i Kenya har jag väl någon sorts bekvämlighetszon. Varje gång jag ska ut på gatan för att evangelisera eller gå dörr till dörr så måste jag stiga ut ur den zonen. Fast jag gjort det många gånger hittills så känns det fortafarande inte naturligt, alla gånger är det inte alls lätt. Visst har det blivit lättare än det var de första gångerna, men fortfarande får jag kämpa med mitt kött som hellre skulle stanna hemma. Men det är utanför bekvämlighetszonen som miraklen händer. Hur underbart är det inte när man väl är ute på gatan, och en syndare kommer till Jesus? Det är en obeskrivlig känsla! Och inte gör jag ju det för känslans skull, utan för att ära min Fader och uppfylla befallningen Jesus gav, ”Gå ut och gör alla folk till lärjungar”. UT är ordet. Ut ur bekvämlighetszonen, ut ur båten och ut på vattnet!

  Religion can reform you. Knowledge can inform you. The Holy Spirit will TRANSFORM you. När vi låter den Helige Ande ta kontroll över våra liv kommer inget att vara likadant längre. Det har jag själv fått uppleva på så många, konkreta och underbara sätt. Längtar du efter mera? Tror du att Gud har planerat något annorlunda för dig? Våga stiga ut ur båten. Låt inte vågorna skrämma dig. Det är inte bekvämt, ibland långt ifrån bekvämt, men slutresultatet blir så mycket bättre än vi någonsin kunnat tänka oss.


Välsignelse! 


I måndags undervisade jag den minsta kongregationen nånsin, en grupp på sex skolelever och deras lärare. Vi ska dock aldrig se ner på "små" uppdrag och tycka att de är mindre viktiga. Dessutom är Gud trogen och belönar oss om vi tjänar Honom i det lilla (Luk 16:10-12), Han multiplicerar det Han lagt i våra händer - Han multiplicerar det t.o.m. hundrafalt! Detta uppdrag öppnade dörren till att undervisa en grupp på 600 skolelever!




Här är en bild från ett möte idag. Guds Ande kom i sju olika "vågor" över oss så att folk började falla! Nu stod jag inför ett nytt problem - vad ska man göra när lovsångsteamet fallet till golvet o bara talar i tungor?... Man får sjunga utan teamet!  











1 kommentar:

  1. "Låt inte vågorna skrämma dig." Tack för det tilltalet!
    - Allting du gjorde där verkar SÅ KUL!!!! Härligt att alla började falla ;) Bra budskap om att ta sig ur båten!!

    SvaraRadera